Hem > Utbildning > AKKtiv KomiTid vägledarutbildning

AKKtiv KomiTid vägledarutbildning

Den här utbildningen riktar sig till dig som är logoped, psykolog, pedagog eller annan lämplig utbildning som möter barn mellan ett och tre år med kommunikations- eller språksvårigheter. Oftast ges KOMiTID innan man vet de bakomliggande orsakerna till kommunikations- eller språksvårigheter. För att hålla en AKKtiv KOMiTID-intervention krävs att du har gått AKKtiv KOMiTID-vägledarutbildning på Dart (eller tidigare på Barnhälsovården i Region Uppsala).

Till föräldrautbildningen finns broschyrer som delas ut vid grupptillfällena, presentationer och ett vägledarmaterial.

Målgrupp

Logopeder, pedagoger, psykologer (eller annan lämplig utbildning) med god kunskap om och erfarenheter av att arbeta med barn som har kommunikationssvårigheter. KOMiTID-interventionen ska ledas av två personal varav en logoped.

Innehåll

KomiTid vägledarutbildning pågår under 3 dagar. På dag 1 och 2 rekommenderar vi att delta på plats, men det finns även möjlighet att delta digitalt. Dag 3 är på plats ca 1-2 månader senare. Mellan dag 2 och dag 3 förväntas du genomföra två uppgifter som redovisas i grupp. 

Innehåll:

  • Aktuell forskning avseende kommunikationsutveckling, AKK och tidig intervention.
  • Genomgång av innehållet i föräldrautbildningen
  • Genomgång av hemsida med material till föräldrautbildningen
  • Övning i att vägleda föräldrar, förmedla kunskap i grupp och att leda gruppsamtal
Läs mer om föräldrautbildingen KomiTid

Anmälan

Anmälan görs via Dart – specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet.

Anmäl dig hos Dart

Förberedelse

Nedan litteratur är obligatorisk att läsa innan vägledarutbildningen. 

  • EBH-rapport ”Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom habilitering” Sammanfattning, Rekommendationer och Uppdateringar på: http://habiliteringisverige.se/
  • Fäldt, A., et al. (2020). ”“All of a sudden we noticed a difference at home too”: parents’ perception of a parent-focused early communication and AAC intervention for toddlers.” Augmentative and Alternative Communication: 1-12.
  • Moorcroft, A., et al. (2019). ”“I’ve had a love-hate, I mean mostly hate relationship with these PODD books”: parent perceptions of how they and their child contributed to AAC rejection and abandonment.” Disability and Rehabilitation: Assistive Technology: 1-11.
  • Romski, M. A., et al. (2011). ”Parent Perceptions of the Language Development of Toddlers With Developmental Delays Before and After Participation in Parent-Coached Language Interventions.” American journal of speech-language pathology 20(2): 111-118A.
  • Warren, S. F. and N. C. Brady (2007). ”The role of maternal responsivity in the development of children with intellectual disabilities.” Mental Retardation and Developmental Disabilities Research Reviews 13(4): 330-338.
  • Woods, J. J., et al. (2011). ”Collaborative consultation in natural environments: strategies to enhance family-centered supports and services.” LANGUAGE SPEECH AND HEARING SERVICES IN SCHOOLS 42(3): 379-392.
  • O’Toole, C., et al. (2021). ”A Qualitative Evidence Synthesis of Parental Experiences and Perceptions of Parent-Child Interaction Therapy for Preschool Children With Communication Difficulties.” Journal of Speech, Language, and Hearing Research 64(8): 3159-3185.